I put on my best, but I'm still afraid

1 år idag.

Detta har varit ett annorlunda år. Mycket har hänt, men jag anser att jag har klarat av det så bra som det nu går att klara av sånt här. Den här julen fattas det 3 personer som jag för två år sedan firade julafton med. Så egentligen borde jag avsky julen vid det här laget. Men varför göra det jobbigt för sig, när man istället kan se till att göra julen till något mysigt, som den faktiskt är. Men jul och nyår kommer kännas konstigt iår. Med hela släkten utspridd över halva Sverige, och 3 personer borta är det inte så konstigt. Men jag och älskling åker till hans familj istället, och det blir nog minst lika bra det!

Och nyår kommer jag förmodligen inte fira med "de ordinarie", som det borde vara. Men annorlunda behöver ju inte betyda dåligt. Visst kan parmiddag på nyårsafton låta dötrist, men med rätt personer vet jag att det blir hur bra som helst!


There’s nothing you can say
Nothing you can do
There’s no other way when it comes to the truth
So keep holding on
Cause you know we’ll make it through, we’ll make it through

So far away, I wish you were here
Before it’s too late, this could all disappear
Before the doors close, and it comes to an end
With you by my side I will fight and defend

Har du några funderationer?

Då finns det plats för dom här:


Men först... vem fan är du?

Nu kommer jag ihåg dig!



Mejl, snabel-a och sånt: (publiceras ej)




URL/Bloggadress:




Speak up!


Trackback
RSS 2.0