I fear we're facing a problem

Solen, solen, solen. Jag gnäller inte över att den är här. Jag gnäller över att man känner sig tvingad att ligga en halv dag på en filt och plåga sig själv. Det är inte min grej längre.
Snart ska jag över till Malin, vad som händer där vet jag inte men vad det än är så blir det toppen!

Förresten, så gillar jag INTE att jag uppenbarligen blir Lindsay Lohan när jag blir dumpad. En liten Lovefool som Cardigans sjunger om. Tur att jag inte är känd, tidningarna skulle tjäna en förmögenhet på mig. Så inom en snar framtid kommer jag alltså att rasa i vikt, vara odräglig på jobbet och missbruka allt som går.

Nej, vi får hoppas att jag kan skärpa till mig nu på semestern.

Say what?!

Satt och lyssnade på radion imorse i Katrineholm, en stad där det inte finns reklamradio. Fastnade på P3, när det helt plötsligt dyker upp något på radion som låter som ett gammalt presidenttal. Presidenten säger i sitt tal att Michael Jackson är död. Jag blev väldigt upprörd och tyckte att det var ett väldigt dåligt skämt, eller ett väldigt konstigt intro på en låt.

Det visade sig sen att presidenten egentligen var MJ's bror, och att det faktiskt inte var ett skämt.
Mycket konstigt händer här i världen. Men vissa människor borde bara vara odödliga.

Beat me, hate me
You can never break me
Will me, thrill me
You can never kill me
Jew me, Sue me
Everybody do me
Kick me, kike me
Don't you black or white me
All I wanna say is that
They don't really care about us

Och jag börjar gråta över 1 spindel?

Jag skulle inte vilja påstå att jag är troende, tvärtom. Jag vill ha en vetenskaplig förklaring till allt. Men ibland är det svårt att tro något annat än att någon där uppe sitter och skrattar åt oss: http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article5425620.ab.

Tycker bara att the old man kunde komma på nåt nytt för en gångs skull.

Hier kommt die Sonne

Okej. Jag har upptäckt en ny sida av mig själv. Jag har alltid ansett mig själv vara en ganska självständig människa. Men de senaste dagarna har jag lärt mig att ibland är det raka motsatsen. Men med tanke på hur hela detta spektakel har utspelat sig tycker jag att jag har rätt att inte vilja vara hemma så mycket, och våldgästa Fredde och Jossans bäddsoffa varje natt.

Idag däremot bär det av ner till Norrköping. Ska lyssna på Rammstein på högsta volym hela vägen ner, äta pannkakor och sova skönt i bäddsoffan där nere. Får se hur jag klarar av helgen, nästa vecka har jag i alla fall bjudit in syster att bo hos mig, så det ska jag nog klara. Jag gillar inte alls den här sidan av mig själv, men det är något jag får acceptera.


I can be so mean when I wanna be
I am capable of really anything
I can cut you into pieces

I always say how I don't need you
But it's always gonna come right back to this

I forgot to say out loud
How beautiful you really are to me
I can't be without
You're my perfect little punching bag
And I need you
I'm sorry

-

Jag skulle vakna mitt i natten och gå upp och ta en långpromenad
Jag skulle låta blicken möta andra ögon i en främmande stad
Jag skulle inte ha så bråttom med att träffa nån ny
Jag har rätt mycket med mig själv precis som du
Jag skulle andas i det tomrum som blev över
om du lämnade mig nu

Jag skulle kunna leva utan den där blicken som får mig ur balans
Jag skulle sakna den där stunden som vi har när vi till slut har blivit sams
Jag kanske skulle söka upp kontakter som jag tappat,
som jag varit med förut nånstans
Jag antar det finns nån du skulle ringa om jag inte fanns

Men jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd
Ingen känner mig så väl som du

Fest i Flen

Jag var uppklädd och fin, full som ett svin. Hade prytt mitt fejs med en partymin. Irrade runt från öst till väst...
Och kunde hela texten till Millenium 2.

Då jag var bortrest hela helgen då årets happening i Flen inträffar, var Markoolio något jag hade sett fram emot. Och jag kunde verkligen hela texten, var väl inte full som ett svin men närapå, och irrade runt för att hitta min syster. Lyckades uppfatta 3 låtar, och hade klart roligast under Millenium 2. Ljuva barndom...

Efter en halvtimmer nere i Sveaparken anlände Anita och Sofia med vänner, så vi begav oss hem till mig. Det blev mycket nostaligprat, så jag förstår om resten av sällskapet inte hade så jätteroligt. Men det hade jag, så inga sura miner här inte!

Idag har jag varit ledig OCH solen har lyst på mig hela dagen, så jag kan inte annat än vara glad. Skulle väl vara den förbaskade ryggen som drar ner mitt humör lite, men det är inget som lite spikmatta inte kan ordna!

Empty spaces, what are we living for?

Robin skulle träffa sitt folk klockan 5. Jag skulle träffa mitt folk klockan 6. Här sitter vi, 20 i 8, och glor som två fån. Och Claes, min egen kusin, har inte ens kommit han heller. Min egen släkt. Luktar jag verkligen så illa? Det här kan sluta illa. Men våran alkomätare visar 0,9 (ganska opålitlig iofs, men den ger ju utslag iaf), så jag har något att se fram emot.

Och jag får nog nöja mig med Markoolio på Spotify. Kanske kan höra en och annan låt från balkongen.

Känn ingen sorg för mig

Det blev alltså inget Liseberg idag. Men sommaren är lång, Tomas Ledin! Snart bär det av mot Norrköping, och senare ikväll styr vi kosan mot västra sidan av Sverige. Syns igen på lördag gott folk!

Och Anita!
Vet inte riktigt vad jag sa sist vi pratade, men jag kommer alltså inte vara hemma hela lördagen om jag fick dig att tro det. Kommer väl hem mellan 4-5, men vi hörs närmare helgen och planerar bättre!

Det blir en bra dag idag

Läste systers blogg och blev lite inspirerad. Här är en liten to-do-list inför min lediga morgondag:

  • Plantera om blommor
  • Rensa garderoben
  • Göra om eventuella klädesplagg
  • Träna
  • Hänga upp alla tavlor och hyllor som ligger och skräpar sedan flytten
  • Hälsa på nya kissen?

För solen stiger upp även idag,
och flera tusen mil kan jag gå idag,
Tänker på vad min far alltid sa,
- Det blir en bra dag idag...

Infinity

Jag tog mig in i dimman, och tog mig ur den relativt okej. När jag väl var inne i dimman, var det helt underbart roligt. Träffade gamla vänner, nya vänner, kompisars syskon, syskons kompisar, gamla rivaler och famför allt nyblivna studenter. Och det var längesen jag hade så kul. Ingen som var sur, ingen som var arg, ingen som var svartsjuk. Ingen partypooper överhuvudtaget! Såhär dagen efter får man väl ta smällen, men det är det värt. Nu laddar jag om till Fest i Flen och Markoolio på lördag.

ÖÖÖ

Vi ses i dimman gott folk! NU JÄVLAR ÄR DET RÖJ.

Så länge det finns ungar så finns det hopp

Det enda som kan dra ner mitt humör inför morgondagen är det tråkiga vädret. Men som min käre vän Cornelis en gång sa: Gnid in ditt skinn med nässlor så blir du varm. Finns det någon bättre sommarlåt än Turistens klagan?

Countdown

Igår var jag och Robin i Stockholm för att inhandla det sista inför studenten. Det skulle bli lite kläder, lite presenter och lite spex. Jag lyckades ganska bra, hade gärna hittat lite byxor eller liknande till mig själv, men jag får väl återanvända något gammalt. Jag är lite dåligt förberedd, och eftersom dagen D faktiskt är imorgon har jag en del att göra idag. Måste bara få in det i skallen innan jag börjar jobba klockan 3.

Some friends become enemies, some friends become your family.

I brist på annat vandrade jag runt lite här på internet, och snubblade över Anitas blogg. Och helt plötsligt mindes jag en bortglömd tid. En tid fylld med:

L-E-O-P-L-O-D, LP, Good Charlotte, Seriöst är värdelöst, Datamum, GrisHitler, Gåsen, Han-med-håret, Sum 41, Kebabhuset, Waynes, Lasse W, Musikvideor, Var är min väska?, MPC, Medias bästa, Lambi, Anita, Fia, Hanna.

Och så hade man mage att gnälla på gymnasiet?

RSS 2.0