Hur som helst. Träning igår. Varje gång jag kommer dit och kämpar tills jag glömmer bort att andas undrar jag vad det är som får mig att gå dit varje gång. Jag antar att det har att göra med att hjärnan har en förmåga att förtränga hemska upplevelser, och detta lurar mig till att gå dit varje gång. Nu väntar jag bara på ett resultat som gör att mitt lidande inte känns så meningslöst.

Ikväll är det humorkväll på amazon, och det plågar mig att jag med största sannolikhet inte kommer att vara där. Jobb 16-21.15 och ingen vidare ekonomi gör det ganska svårt. Sånt är livet!