Counting all the assholes in the room, well I'm definitely not alone!

Gårdagen slutade väldigt bra, över förväntan! Jag begav mig mot familjen Alderfalk vid 4, med så lite partyhumör som man bara kan ha. Riktigt bitter var jag, och det lutade mycket åt en hemma kväll med Harry P och Kenny S. Men eftersom familjen Alderfalk är världens underbaraste, och jag ALLTID mår bra när jag är där, så lyckades jag tillslut se ett ljus i tunneln. Och denna gång var det inte ett tåg. När sen Madde, Veronica och syster tittade förbi var saken biff!

Efter en högljudd bilfärd hamnade vi i Nyköping, där vi började med att inhandla en heliumballong och sånt där äckligt kladd som man sprutar på folk för att det är... kladdigt? Vi hamnade vid karusellerna, och Malin och jag stod som stolta föräldrar och väntade på att de små skulle få ha sitt roliga. Sen vidare mot öltältet, där vi röjde till ett Kizz-coverband. Vidare mot karusellerna igen, ett kebabhak och sedan dök Mårten upp och tog oss hem. Och allsången vi hade i bilen sen är ingenting för amatörer. Vi klarade av två snabba versioner av Bohemian Rhapsody och Lovemedleyt från Moulin Rouge. Det var ett riktigt Hallelujah Moment.

Idag blir det en heldag i soffan med Harry P, och förhoppningsvis lite Kenny ikväll också, om Malin orkar med mig idag igen!

Har du några funderationer?

Då finns det plats för dom här:


Men först... vem fan är du?

Nu kommer jag ihåg dig!



Mejl, snabel-a och sånt: (publiceras ej)




URL/Bloggadress:




Speak up!


Trackback
RSS 2.0