Hmm. Imorse (för 10 minuter sen) vaknade jag av att jag mådde illa. Och sen läser jag på Aftonbladets hemsida att vinterkräksjukan är aggressivare än någonsin. Lovely.

Jaja. Egentligen vaknade jag redan kl 10 när klockan ringde (jag älskar nämligen att ställa klockan, och sen fortsätta sova för att jag vet att jag inte har någon tid att passa.) Där, på Rix Fm, pratade de om komplimanger, och att tjejer ALDRIG kan ta en komplimang utan att analysera sönder den och få den till något negativt.

- Vad fin du är i brunt hår!
Jaha, vadå, jag var alltså ful i blondt hår, som är min naturliga hårfärg? Jag är alltså naturligt ful?

- Åh, har du plattat håret, vad snyggt det va!
JAHA, nu är jag ful i lockigt hår OCKSÅ, som även det är mitt naturliga utseende. Bra att mamma födde ett monster.

- Jag gillar när du har lockigt hår.
Men tack, här har jag ansträngt mig och plattat håret, och sen tycker du att jag är skitful ändå. Great.

- Vad smal du har blivit!
Okej, så jag var värsta fettot förut eller?


Nejdå, tacka vet jag en elak kommentar lite då och då, de vet jag hur jag ska hantera.

- Vad fula byxor du har..
Jag vet, din mamma stod och sålde dom på gatan så jag kände för lite välgörenhet såhär mitt i veckan.

-Vilka tjocka armar du har!
Ser du verkligen det bakom den där jättenäsan?


Okej, nu är jag aldrig såhär kvicktänkt i verkligheten, men jag är ändå bättre på att hantera elaka kommentarer än komplimanger. Ganska tragiskt egentligen, men här är det djungelns lag som gäller!