My love

Känner att jag måste blogga lite om gårdagens rabalder. Westlife besökte Idol, och jag blev genast 14 år igen. T o m Jessica satt och såg lite lyrisk ut. Jag gillade att de drog igång ett medley av gamla låtar, och inte bara sjöng den nya covern. Men jag blev lite orolig över min man, såg han inte lite hängig ut? "Han kanske har AIDS?!" var det första jag förtvivlat slängde ur mig. Nu tror jag inte det, men för att jag ska bli lite lugnare tänkte jag att det är bäst jag får honom att byta sida igen. Nog för att straighta killar också kan få AIDS, men ett sidbyte från hans sida skulle göra mig betydligt gladare iaf!

Och för er som inte riktigt är övertygade, är inte det här världens finaste kärleksförklaring?

Everybody's looking for that something
One thing that makes it all complete

Well for me, it's waking up beside you
To watch the sunrise on your face
To know that I can say I love you
In any given time or place

It's little things that only I know,
Those are the things that make you mine

(Cheesy, jag vet, men eftersom jag inte är så värst gullig av mig i verkligheten, kan jag drömma mig bort och låtsas att det alltid är såhär gulligt.)



Har du några funderationer?

Då finns det plats för dom här:


Men först... vem fan är du?

Nu kommer jag ihåg dig!



Mejl, snabel-a och sånt: (publiceras ej)




URL/Bloggadress:




Speak up!


Trackback
RSS 2.0