Am I retarded or am I just overjoyed?

Idag när jag gick hem från jobbet var det nära att jag skuttade hela vägen hem, så lycklig var jag. Solen i ögonen, Volbeat i öronen och en underbar kväll framför mig, hur kan man vara annat än lycklig?

Men då jag inte är van vid att skutta fram, tror jag att jag fick en lättare hjärnskakning, för när jag återvände till ICA gick allt åt skogen. Jag lyckades plocka ihop alla varor som jag skulle, det var när jag kom till kassan som det gick utför.

Jag tömde plånboken på alla mynt och sedlar jag hade, drog kortet och hade ändå inte råd. Då tänkte jag att jag skulle kolla hur mycket pengar jag hade på ICA-kortet, och dela upp betalningen så.
Men då måste man komma ihåg koden till ICA-kortet.
Jag åkte hem, fastnade i bilkö på stan (I FLEN?!), hämtade pengar, betalade mina varor och glömde dem inne på ICA.

Nu ska jag sparka tån i bordet så att jag ALDRIG mer kan skutta fram. Inget bra kommer från skuttande, uppenbarligen.

Har du några funderationer?

Då finns det plats för dom här:


Men först... vem fan är du?

Nu kommer jag ihåg dig!



Mejl, snabel-a och sånt: (publiceras ej)




URL/Bloggadress:




Speak up!


Trackback
RSS 2.0