Being with you is so dysfunctional

Gick upp übertidigt imorse för att kunna röja undan i lägenheten. Det var jättefint här innan min random-förfest, sen gick det bara utför. Nu har jag en pappersinsamling på köksbordet, en kompost på diskbänken och en sandlåda i hallen. Det är helt enkelt för mycket för att jag ska orka engagera mig. Överbelastad hjärna kallas det. Anyway, nu är klockan 9.44, och jag vaknade upp i soffan för 44 minuter sen. Så mycket för den städningen.

Om ca 2 timmar är det jobb i 2 timmar, sen är det möte i 2 timmar. Sen har jag en hel kväll att fördriva. Hur, hur, HUR? Jag vill verkligen inte städa. Jag bjuder dig på pizza om du kommer hit och städar åt mig! Ja, just du som läser.

Och igår fick jag ett samtal. Ett VÄLDIGT intressant samtal. Mer än så säger jag inte, men jag är otroligt förväntansfull inför torsdagen, det här vore otroligt roligt!

Har du några funderationer?
Och vem fan är du då? Hanna

Hade jag bott närmre hade jag kommit och städat:) Sedan jag blev "vuxen" har jag plötsligt börjat tycka att det är "roligt" att städa:S Dammsög och tog hand om ett stort diskberg hemma hos syrran sist jag var där. Tror att det är något allvarligt fel på mig!

2009-10-13 @ 11:30:44

Då finns det plats för dom här:


Men först... vem fan är du?

Nu kommer jag ihåg dig!



Mejl, snabel-a och sånt: (publiceras ej)




URL/Bloggadress:




Speak up!


Trackback
RSS 2.0