Ja, nu är jag bitter igen.

Kul att syrran får fler jobbtider än jag, + att hon får hoppa in och hjälpa till på alla möjliga avdelningar medans jag betyder lika mycket som knarkarna som kommer in och handlar även om dom är portade. Kul att jag ändrade på i princip hela min personlighet för en jävla killes skull helt i onödan, som jag lovade mig själv att jag aldrig skulle göra4. Då känns de senaste 4 åren av mitt liv ganska så bortslösade.

Kul att så fort jag får chansen till lite extra pengar så är någon annan där och norpar dom innan jag ens har hunnit fatta att dom fanns. Då känns det som att allt är ganska meningslöst och jag vill bara gå upp i rök, för det vore det allra lättaste.

Men jag älskar mina vänner, och bara tanken på att de alltid finns där gör allting så mycket lättare. Jag vill bara dra iväg, ta mina vänner med mig och börja om från början.