My fist hits your face, and your face hits the floor.

Visst, jag blir ganska lätt arg för små onödiga saker. Men det finns något som gör mig argare än vanligt; När folk säger åt mig att göra saker, trots att de vet att jag hatar det, att jag inte kan det, och till råga på allt ska de klaga på att jag har gjort det dåligt när jag är färdig!

Jag är till exempel värdelös på att laga mat. Men likförbannat finns det vissa som tycker att jag ska ställa mig och laga mat ändå. När maten sen inte blir som de har tänkt sig får man minsann höra en och annan kommentar om matlagningen. Inte ett tack för att man iaf försökte.
Jag menar, tänk om du är på släktmiddag, och moster Rut insisterar varje gång på att du ska spela ett stycke blockflöjt för släkten, trots att du aldrig har lärt dig spela blockflöjt. Detta inträffar varje släktmiddag, och efter varje försök att spela sitter släkten och fnissar och pratar med varandra om "att hon aldrig kan lära sig, nej, men vissa är väl hopplösa fall antar jag". 

I'm 'a go mothafucking crazy on your asses!

Har du några funderationer?

Då finns det plats för dom här:


Men först... vem fan är du?

Nu kommer jag ihåg dig!



Mejl, snabel-a och sånt: (publiceras ej)




URL/Bloggadress:




Speak up!


Trackback
RSS 2.0