Det är konstigt hur snabbt man kan ändra sina matvanor. Jag är hungrig konstant, hur mycket jag än äter så är jag hungrig en timme senare. Och när jag äter ser det ut som att jag aldrig har sett mat förut.

Igår körde jag och Hanna ett lagom jobbigt 2-timmarspass på gymmet. Det var tänkt att jag bara skulle köra armar i en timme, sen trillade Mikaela in när jag kände mig klar, och då blev vi kvar en timme till och körde ben och armar. Det kändes lagom skönt idag när det tydligen låg cirkelträning på schemat. Nu är jag helt förstörd i kroppen, om 4 timmar ska vi spela innebandy och imorgon är det tänkt att vi ska orka simma. Allt detta är uppladdning för dagen D;

Nollning. Brandmansnollning. Detta innebär alltså inte roliga lekar som avslutas med råsupande. Detta innebär att någon från klassen över kommer in till oss och säger åt oss följande; "Ta på er dubbla strumpor, ha med compeed skavsårsplåster, ta med MASSA vatten, och var inte för mätta. Förresten, är det någon som är allergisk mot något?"

Så idag har vi suttit och planerat vad och hur mycket man ska äta på lunchen. Vad är minst äckligt att spy upp? Yoghurt känns som en bra idé.

Hjälp.