Vadå, det är väl såhär det är?



Han glider före i kön med hjälp av sin legitimation
Och mumlar något om en brandinspektion
Väl där inne står han i ett linne
och braverar om sin röda bil och sin långa, långa slang

För han är brandman
Han säjer varje dag spelar jag innebandy
Och lyfter vikter och då och då skriver jag dikter

Vill du klättra på min stege?
Vill du hålla min slang?
Ska jag släcka din eld?
För jag är brandman!

Han får ner dej på rygg, utan gummibarriär
Med mej är du trygg, jag lovar och svär
Inte blir nån gravid
Nej en brandman, rycker alltid ut i tid


Moaha. Nej, det känns ganska bra att ingen, varken tjej eller kille, stämmer in på stereotypen. Då hade vi fått skämmas.

Har du några funderationer?
Och vem fan är du då? Hanna

Säg inte så, låt mig ha min drömbild om superhunkiga manliga brandmän!;P

2010-02-26 @ 09:32:33

Då finns det plats för dom här:


Men först... vem fan är du?

Nu kommer jag ihåg dig!



Mejl, snabel-a och sånt: (publiceras ej)




URL/Bloggadress:




Speak up!


Trackback
RSS 2.0