You live for the fight when that´s all that you´ve got

Snart är det dags. Snart går flyttlasset till nordligare destinationer. Det känns fortfarande bra. Och jag tror inte mina plötsliga gråtattacker nuförtiden har något med det här att göra (jag brukar vara ganska bra på att psyko-analysera mig själv), så jag fortsätter att vara positiv. Önskar att jag hade någon att dela upplevelsen med bara, för det känns inte lika bra att sjunga med i den här refrängen när man inte har en vän att sjunga med;

It doesn´t make a difference if we make it or not
We´ve got each other and that´s a lot
For love - we´ll give it a shot

Whooaaaaaa! We´re half way there
Whooooaaaa! Livin' on a prayer
Take my hand- we´ll make it - I swear
Whooaaaa! Livin' on a prayer


Men jag sjunger ändå, för det är en bra låt.

Har du några funderationer?

Då finns det plats för dom här:


Men först... vem fan är du?

Nu kommer jag ihåg dig!



Mejl, snabel-a och sånt: (publiceras ej)




URL/Bloggadress:




Speak up!


Trackback
RSS 2.0