Jag har en tendens att bagatellisera saker. Som morgondagen till exempel. Jag har besökt branstationen ett antal gånger sen jag slutade skolan. För att träna, prata om kommunuppgifter eller bara hälsa på. Och jag har gjort LIA där i 10 veckor. Så att studsa dit imorgon är inga konstigheter, och har inte känns av på något speciellt sätt. Precis som vanligt.

Fast det finns ett litet undantag som gör att det inte alls är precis som vanligt. IMORGON BLIR JAG ANSTÄLLD DÄR.