Då gör vi ett nytt försök. Mitt första inlägg i den här bloggen skrev jag den 16 september 2008. Tror egentligen det började betydligt tidigare än så, men av någon anledning valde jag att radera alla tidigare inlägg.

Anledningen till att jag valde att börja skriva igen är inte för att jag tror att folk har cravings efter att få veta vad jag gör på Ica hela dagarna (även om några enstaka människor, med all rätt, verkar tycka att det är riktigt roligt att läsa om mina kundkonflikter).

För det första älskar jag att skriva. Det är en av få saker jag faktiskt kan säga att jag är bra på. För det andra, så fungerar det lite som terapi för mig. Oavsett hur jag mår så är det skönt att skriva om det. Men jag gör det inte för att jag vill skryta om hur bra det går för tillfället, eller vinna sympati genom att gnälla om hur dåligt det går. Så visst, jag skulle kunna skriva allt jag känner i en hemlig dagbok eller vad som helst. Men jag inbillar mig att det faktiskt finns folk som läser det jag skriver, och förhoppningsvis kan mina små historier, tips, observationer o s v hjälpa någon annan i en liknande situation. Eller så bidrar jag bara till att de blir skadeglada de dagar allt går åt helvete för mig. Oavsett vilket så har jag ju uppenbarligen gjort någon glad.

Det var allt för idag, en liten "introduktion" skulle man kunna säga. Imorgon börjar det på riktigt!

(Men nej, det här kommer inte bara var en "hjälp-dig-själv-rädda-världen-alla-människor-är-fantastiska-blogg". Jag är ingen überkäck Blossom Tainton-wannabe, och försöker inte inbilla mig själv att jag är det. Men det här med att försöka vara en bättre människa sägs vara bra, så jag tänkte ge det en chans. Även om jag för det mesta identifierar mig med typ Courtney Love och Hank Moody.)