Here we are again

Sjukt deppig idag. Vet inte riktigt varför.
Dagen började bra. Gick av skiftet på brandstationen halv 8. Hem, fixa lite i lägenheten, vänta på Malin som hämtade upp mig strax efter halv 11 så att vi kunde spendera några mysiga timmar i Katrineholm.
 
Hem, andas i 15 minuter innan det var dags att bege sig till migrationsverket. Och där gick luften ur mig, av någon okänd anledning. Kan väl iofs ha något att göra med att det är en väldigt speciell miljö man vistas i, och för det mesta är det ganska enkelt att agera "proffesionellt", men ibland är man väl kanske lite extra... mottaglig. Annars vore man ju omänsklig om man inte blev berörd ibland.
 
Men men. Man får perspektiv på livet, och mina egna små problem är plötsligt inte alls så jobbiga längre.
 
Skönt med två dagars ledighet nu iaf, behöver ladda om lite. Imorgon blir det en sväng till Gröna Lund! Lördagen är fortfarande blank, hopefully it stays that way. Funderar på att vara huslig och baka något som man kan ta med till jobbet på söndag? Återstår att se. Och så ber jag en liten bön för att det är fint väder på söndag, iaf en timme eller två!
 
Oh, I see the truth in your lies
I see nobody by your side
But I'm with you when you're all alone
And you correct me when I'm lookin wrong
I see that guilt beneath the shame
I see your soul through your window pain
I see the scars that remain
 

Har du några funderationer?

Då finns det plats för dom här:


Men först... vem fan är du?

Nu kommer jag ihåg dig!



Mejl, snabel-a och sånt: (publiceras ej)




URL/Bloggadress:




Speak up!


Trackback
RSS 2.0