Träffade bästa Jojje idag. Drog en snabbgenomgång om allt som hänt de senaste veckorna. Bland annat problemen med min bil. Han ifrågasatte hur jag orkade hålla på och undrade varför jag inte bröt ihop och typ sålde bilen. Jag svarade "så länge det här är mitt enda problem i livet så är jag sjukt nöjd". (Jag vet att jag låter dramatisk, men det är så det är. Har ju inte direkt något att gnälla över så det verkar ju dumt att leta orsaker?). Han gillade mitt resonemang.

 

Och när jag åkte hem från Eskilstuna fick jag höra något som gjorde att mitt bil problem kändes ännu mindre.

En man hotade med att hoppa från ett tak i centrum för att han fått besked om att han skulle utvisas till sitt hemland. Tänk er att vara så rädd för att åka hem att man tar till sånna metoder? Nu tror jag iofs inte att han hade tänkt att hoppa egentligen, då han satt där X antal timmar utan att göra något. Men han är uppenbarligen kapabel till att använda sig av drastiska åtgärder för att slippa åka hem.

 

Och i jämförelse med det, så känns det faktum att min bil har en "diffus ljusbild" på vänster framljus inte så jätteallvarligt.